Bild från i eftermiddags när jag äntligen tog tag i fotograferandet igen

Det är nästan obeskrivligt hur mycket jag älskar att fotografera. Och hur det pirrar i magen så fort jag bestämmer mig för att ta tag i kameran för att ta en promenad och få massvis av bilder!

Men det dumma med mig, är att jag aldrig riktigt tagit tag i fotograferandet på allvar. För jag har hoppats så många gånger att jag verkligen ska ta ork till att läsa på om inställningarna. Det har aldrig blivit av riktigt. Känner att jag hade kunnat vara ännu bättre, och framför allt att jag hade kunnat få fler avancerade bilder.

Jag är så gott som självlärd. Gick Digital foto A sista året på gymnasiet, men allt vi gick igenom där kunde jag redan. Blev endast en repetition för min del. Blev ändå förvånad över mitt MVG som jag lyckades skrapa hem på den kursen. En av mina högsta drömmar är att gå en fotokurs, fotograflinje eller något liknande, och sedan jobba på en tidning. Självaste problemet är att det finns tusentals fotografer - och för att lyckas bli en värd fotograf, måste man även lyckas göra något väldigt unikt och speciellt för att sticka ut från mängden.

Vill man verkligen något - så funkar i stort sätt vad som helst. Tror till och med att man hade kunnat göra något som folk även tror är nästintill omöjligt! Våga tro på DIG själv. Sätt upp mål, delmål, dagsmål, livsmål osv. Vi lever trotsallt bara en gång - sägs det - och tänk på att den enda personen du ska få leva med resten av livet - är faktiskt dig själv. Ingen annan. Ta vara på dina egenskaper, talanger, viljor och fritid.

Jag vill kunna leva fritt.